Denna undersökning kartlägger svenska konsumenters uppfattning kring hur säkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, såsom kön, ålder, sysselsättning och civiltillstånd. Med betalning avses i den här rapporten att en konsument betalar sina varor på elektronisk sätt över Internet.I denna undersökning har metoden enkäter använts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. Många av konsumenterna känner sig osäkra vid betalning av varor över Internet, vissa känner till och med att det är så osäkert att de helt enkelt avstår att handla varor över Internet på grund av att detta..

Lag (1936:81) om skuldebrev är en av få lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades på 1930-talet, när de flesta betalningar gjordes med hjälp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder såsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder ställda i en utländsk valuta, och paragrafen ger gäldenären en rätt att, istället för den avtalade valutan, betala i en gångbar valuta på betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla när betalning görs via en modern betalningsmetod.

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle medför ständig utveckling av nya betaltjänster. En sådan är kontaktlös betalning vilken innebär att användaren endast behöver svepa kortet i luften över kortterminalen för att betala. ICA Banken är under maj 2015 först ut i Sverige att lansera bankkort med kontaktlös betalfunktion. Studiens syfte är därför att studera processen kring ICA Bankens implementering av ett nytt betaltjänstsystem samt undersöka hur införandet påverkar deras marknadsposition. För att analysera den data som samlats in genom kvalitativa intervjuer och en kundundersökning användes en teoretisk modell skapad av nyckeldelar från Porters (1979) fem konkurrenskrafter, utvidgad av Davis (1989) teori om Teknologiacceptans samt Aaker och Kellers (1990) teori om Varumärkesutvidgning.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrån fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer på ett medelstort företag i Mellansverige.

Uppsatsen handlar om återvinning i konkurs vilket regleras i 4 kapitlet konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Arbetet består av den här texten och en ljudfil. Information om själva ljudfilen finns på sidorna 30-31..

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation.

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler använder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan är etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att använda mobilbetalningstjänster i fysisk butik vara så stort.

Denna undersökning hade som syfte att se om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet på fritiden och självtillit. Vidare undersöktes om prestation och koncentration under lektioner i skolarbetet kunde förklara detta samband. Studien utfördes på en gymnasieskola och bygger på 84 elevers enkätsvar. Eleverna skattade sin egen fysiska aktivitet, självtillit, prestation i skolämnena och koncentration under lektionerna. Studien visade på ett positivt samband mellan hård fysisk aktivitet på fritiden och självtillit.

BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Sekretessbelagd.

 Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hårdast är träindustrin. För tillfället har många större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt påverkan på branschens underleverantörer som sätts i en försämrad situation. Syftet med denna uppsats är att utifrån empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trärelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning.